Vinlandet Libanon – en vintradition mot alla odds
Inbördeskrig och oroliga förhållanden gentemot sina grannländer, där stora delar av Libanon idag står under Hizbollah kontroll, har givetvis skapat en mycket svår situation för vinproducenter. Alltmedan raketer har härjat över områden med stora skador till följd på vissa vingårdar, blir man mycket imponerad av Libanons vinproducenter, som med stor optimism och en beslutsamhet gått framåt i sitt vinmakeri.
I ett land där varje måltid är en egen buffé och man lägger stor vikt på arabiska och franska matkombinationer, har ju också de lokala vinerna fått en viktig och självklar roll.
Vinregioner
I Bekaadalen där de flesta vingårdarna ligger med odlingar på en höjd mellan 1000 och 1200 meter har man på sommaren en temperatur som varierar på mellan 30° och 10°. Det regnar ytterst sällan men trots detta har man en god vattenförsörjning från både brunnar och snösmältning från bergen. Jorden i Bekaa har en bas av kalksten med blandning av lera, stenar och grus. Ibland kan man hitta den röda jorden, “terra rossa”, som gynnar vinodling.
Men Bekaadalen inte Libanons enda vinregion. I de norra bergen, i regionen Batroun, har flera mindre vingårdar slagit sig ner och kring Jezzine i söder, samt i regionen Baalbek, finns nu flera etablerade vinodlingar.
Druvor
Libanon har en lång tradition av vinmakeri. Redan under mitten av 1800-talet kom jesuiter från Frankrike och började odla vin. Det planterades medelhavsdruvor som Cinsault, Grenacha, Carignan och Syrah samt olika Bordeauxdruvor som Cabernet Sauvignon, Merlot, Cabernet Franc, Petit Verdot och Malbec. Även vita druvor som Chardonnay, Muscat, Sauvignon Blanc, Viognier och Sémillon var populära att odla. Lokala druvor Merweh och Obaideh gjorde man tidigare oftast Arak av. Arak är också en storsäljare i Libanon.
Exempel på vingårdar
Idag finns 36 vingårdar i Libanon. Utan tvekan är
- Château Musar den som är mest internationellt känd för sitt vin. Château Musar är också är en av de vingårdar som använder lokala druvor i sin produktion. Vingården startades 1930 i ett 1700-tals slott i Gazihr av vinfamilen Hochar. Det som till en början var en hobby, blev till en fullskalig produktion av numera världsbermda och populära viner. Idag producerar man 700.000 flaskor per år (för mer om Château Musar se även veckan vintips: Château Musar 2007.)
- Château Ksara, som också startades av franska jesuiter 1857 är Libanons äldsta vingård. Man producerar idag närmare tre miljoner flaskor per år och odlar druvor som Cinsault, Carignan, Grenache, Syrah, Mourvèdre, Merlot, Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Petit Verdot, Gamay, Tempranillo samt den lokala druvan Arinarnoa. Châteaux Ksara har en jordmån som består av krita, rödlera och kalksten.
- Chateau St Thomas som ligger i Bekaadalen, grundades 1990 av Saïd Touma, som efter 50 år av Arakproduktion även ville prova att odla vin. Idag produceras c:a 500.000 flaskor vin. Man var först med att plantera druvor som Viognier och Pinot Noir i Libanon, men vingården har ett komplett utbud av alla druvsorter.
Frågor och svar:
Vinproducenter i Libanon har stått inför utmaningar som inbördeskrig, oroliga förhållanden gentemot grannländer och raketer som har härjat över områden med stora skador på vissa vingårdar.
Bekaadalen är den mest kända vinregionen i Libanon, men det finns också mindre vingårdar i regionen Batroun, kring Jezzine i söder och i regionen Baalbek.
Libanon har en lång tradition av vinmakeri och odlar medelhavsdruvor som Cinsault, Grenacha, Carignan och Syrah samt olika Bordeauxdruvor som Cabernet Sauvignon, Merlot, Cabernet Franc, Petit Verdot och Malbec. Även vita druvor som Chardonnay, Muscat, Sauvignon Blanc, Viognier och Sémillon är populära att odla.
Château Musar, Château Ksara och Chateau St Thomas är några exempel på vingårdar i Libanon.
Château Ksara är Libanons äldsta vingård och grundades av franska jesuiter 1857.
Vinguider relaterade till denna artikel
- Vita viner från Bekaa
- Röda viner från Bekaa
- Röda viner från Övriga Länder
- Söta viner från Övriga Länder
Vinjournalen.se Tips
